Kultur ger människor språk, sammanhang, identitet och möjlighet att påverka. Den som får tillgång till kulturen får också möjlighet att uttrycka sig, utveckla sina förmågor och delta i samhällslivet.
Frågan om tillgänglig kultur handlar därför om lag, mänskliga rättigheter och demokrati.
Svensk rätt samlar ansvaret för tillgänglighet i flera regelverk. I regeringsformen står att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det allmänna ska verka för delaktighet och jämlikhet samt motverka diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Bestämmelsen anger en tydlig riktning för statens, regionernas och kommunernas arbete.
Diskrimineringslagen slår fast att bristande tillgänglighet kan vara diskriminering. Det handlar om situationer där en verksamhet avstår från skäliga tillgänglighetsåtgärder och en person med funktionsnedsättning därmed får sämre möjligheter att delta. Skyddet omfattar bland annat verksamheter som erbjuder varor och tjänster till allmänheten samt den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Det kan omfatta många kulturella verksamheter och arrangemang.
Barnkonventionen gäller som svensk lag sedan den 1 januari 2020. Artikel 31 erkänner varje barns rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Samhället ska främja barnets möjlighet att delta fullt ut samt erbjuda lämpliga och jämlika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet.
Barnkonventionens artikel 12 ger barnet rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Åsikterna ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad. När kulturella aktiviteter riktar sig till barn ska barnen därför få uttrycka sina tankar om verksamhetens innehåll, utformning och utveckling. Deras synpunkter ska tas på allvar och ges verklig betydelse.
Funktionsrättskonventionen förstärker rättigheten ytterligare. Artikel 30 slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Det omfattar tillgång till litteratur, film, teater och annan kulturell verksamhet i tillgängliga former. Det omfattar även tillgång till teatrar, museer, biografer, bibliotek, turistservice samt platser av kulturell betydelse.
Konventionen lyfter också rätten att utveckla och använda sin kreativa, konstnärliga och intellektuella förmåga. Människor med funktionsnedsättning ska kunna möta kultur som publik, deltagare, skapare, ledare och yrkesverksamma. Deras skapande berikar hela samhället.
Funktionsrättskonventionens artikel 29 slår fast rätten att delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra. Personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter i alla tillgängliga former, precis som vilken medborgare som helst. Det omfattar möjligheten att uttrycka åsikter, göra val, påverka beslut, organisera sig, företräda sig själv och delta i sammanhang där samhället formas.
Rätten till inflytande behöver också bli verklig i de aktiviteter som människor deltar i. Deltagare ska ges möjlighet att påverka aktiviteternas innehåll, arbetsformer och utveckling. Det innebär att deltagaren ska kunna föreslå aktiviteter, göra val, ta initiativ, leda delar av verksamheten och påverka hur ett gemensamt arbete går vidare.
Denna rätt har flera juridiska grunder. Barnkonventionens artikel 12 ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Funktionsrättskonventionens artikel 4.3 kräver nära samråd med och aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som företräder dem i beslutsprocesser som berör dem. För barn med funktionsnedsättning förstärks rätten genom artikel 7, som ger dem rätt att uttrycka sina åsikter och få det stöd de behöver för att kunna använda denna rätt.
Inom verksamhet enligt LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. När aktiviteter ingår i en LSS-verksamhet ska deltagarna därför erbjudas verkliga möjligheter att påverka innehåll, val och genomförande.
Demokrati i en kulturverksamhet handlar om mer än att få närvara. Den handlar om att få en röst med betydelse. Deltagaren ska kunna medskapa verksamheten och påverka det som sker. Delaktighet växer när människans röst får verkligt inflytande över innehållet och utvecklingen.
Funktionsrättskonventionen är folkrättsligt bindande för Sverige. Genom ratificeringen har Sverige åtagit sig att säkerställa och främja att personer med funktionsnedsättning får sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter förverkligade fullt ut. Sveriges åtagande omfattar offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå. Konventionens rättigheter genomförs genom svensk lagstiftning, offentliga åtgärder och en rättstillämpning som så långt som möjligt stämmer överens med konventionen. Barnkonventionen är även inkorporerad och gäller direkt som svensk lag.
LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Ledsagarservice och andra individuella insatser kan därför få stor betydelse för möjligheten att delta i kulturlivet.
Tillgänglighet börjar redan när en verksamhet planeras. Den finns i informationen, språket, lokalen, bemötandet, tempot, stödet och möjligheten att påverka. Den avgörande frågan sträcker sig längre än möjligheten att komma in genom dörren. Den handlar om möjligheten att hitta, förstå, delta, skapa, uttrycka sig, påverka och känna tillhörighet.
När kulturen utformas efter en begränsad föreställning om hur människor ska fungera skapas funktionshinder av samhället. Hindret finns i miljön, strukturen, kommunikationen eller organisationen. Det finns aldrig i människan.
Tillgänglig kultur är en självklar del av ett samhälle där varje människa räknas som rättighetsbärare, kulturskapare och medborgare.
/Carola Lind